Effekten av fiktiva belöningar

I mitt förra inlägg pratade jag om flow och om hur spelare världen över är villiga att ägna timme efter timme, helt gratis, för att avancera och nå de mål som är uppsatta i spelet. Spel har intresserat många forskare som försökt förklara de olika känslor vi upplever när vi spelar. En av de frågeställningarna är just hur belöningar och framsteg i spelsamanhang kan ha samma känslomässiga effekt på oss som verkliga händelser. Enkla lojalitetsprogram med små virtuella belöningar (t.ex. Foursquare eller FarmVille) har visat sig kunna påverka personers beteende radikalt. Och tittar man på mer avancerade spel som WOW gör folk vad som helst för att lägga vantarna på det där episka svärdet, något som visar på hur tillfredställande det måste vara när man väl får det. Du kan säkert själv relatera till situationer och sätta dig in i känslan du får när du äntligen lyckats klättra längst upp på topplistan i det nya iPhone-spelet eller lyckats låsa upp en ny värld i ditt favoritspel. Frågan är hur dessa belöningar kan påverka oss så kraftigt, de är ju faktiskt inte värda någonting. Inte i traditionell mening i alla fall.

En del av förklaringen ligger i hur vi faktiskt reagerar på belöning. Ett experiment genomfördes med apor där de fick orgelebunden belöning i form av fruktjuice. Apornas hjärnaktivitet mättes för att se hur belöningscentrat i hjärnan reagerade. När aporna fick juice gav kroppen en tydlig endorfinkick. Det intressanta var när man började annonsera belöningen med en ringsignal. Då inträffade endorfinkicken vid signalen snarare än när apan faktiskt drack själva juicen. Lika intressant var att om man istället delade ut juice regelbundet. Då visade det sig att endorfinkicken minskade radikalt när aporna vant sig vid att belönas vid vissa tidsintervall. Slutsatsen man kan dra är att det inte är belöningen i sig (virtuell spelbelöningen eller “riktig”) kanske inte är så signifikant utan att det är nyheten och förväntingarna som faktiskt ger oss en kick.

Experimentet ovan visar på att den faktiskta belöningens utformning inte är så betydande som man lätt tror. Men det är självklart så att aporna i experimentet blev uppspelta vid signalen eftersom de skulle få juice som de faktiskt tycker om. En sådan tydlig och fysisk belöning är  inte fallet i spel, där belöningssytemet oftast är helt fiktivt. Hur kan de då påverka oss så starkt? Psykologen Tamar Szabó Gendler publicerade en uppmärksamad artikel där hon förklarar fenomenet genom att mynta ordet alief (motsatsen till belief). Hon förklarar begreppet genom att exemplifiera med skräckfilm. När du ser en skräckfilm blir du rädd, trots att din logiska del av hjärnan vet att du sitter helt säkert i din sköna TV-soffa. Likväl blir du livrädd, inte bara för stunden, utan i flera dagar. Ett annat exempel är glasgången ovanför Grand Canyon. Trots att man vet att man knappast kommer att braka genom glaset tar de allra flesta väldigt nervösa första kliv ut på glaset. Gendler förklarar det som att den mer instinktiva och ologiska delen av hjärnan tar över. Exakt samma sak händer när vi spelar spel, men då är skräcken för något man tror (“alief”) är farligt ersatt med (“alieved”) lycka över en fiktiv belöning. Gendlers ger följande definition av begreppet:

 

“A paradigmatic alief is a mental state with associatively linked content that is representational, affective and behavioral, and that is activated—consciously or nonconsciously—by features of the subject’s internal or ambient environment. Aliefs may be either occurrent or dispositional.” 

Inom alla typer av media har man länge utnyttjat alief. Men det är först nyligen som fenomenet har fått ett namn och blivit definierat. Hela spelupplevelsen är skapad för att skapa alief och därför väldigt effektiv på att påverka spelarens känslor. Gamification utnyttjar just detta för att skapa positiva känslor som engagemang, motivation och glädje i alla olika typer av samanhang.

 

 
This entry was posted in Beteende och belöningar, Därför fungerar gamification, Teori. Bookmark the permalink.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

*

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>