Processen för framgångsrik spelifiering

Det är oftast många aspekter att tänka på när man implementerar spelifiering.  För att göra en lyckad implementering krävs det mycket mer än att belöna vissa aktiviteter med poäng och badges och hoppas på det bästa. Här beskriver jag en kortfattad process med viktiga steg mot lyckad gamification. Processen är en kombination av beskrivna processer av stora namn inom gamifcaiton (så som Kevin Werbach och Aaron Dignan) kombinerat med slutsatser dragna från egna erfarenheter.

Sätt upp tydliga mål för beteende
Vilket beteende försöker du åstadkomma med din spelifiering? Det är viktigt att definiera vilket beteende man vill uppnå för att kunna anpassa en framgångsrik lösning efter det givna kontexten. Målen är dessutom viktiga för att kunna följa upp efter implementering. Fick vi de resultat vi ville ha? Gav spelifiering effekt? Mål kan till exempel vara att få besökare att stanna längre och komma tillbaka oftare till sin e-handels site eller att få ansällda att öka aktiviteten på intranätet.

Identifiera vad som står ivägen för det önskade beteendet
Genom att analysera det befintliga systemet och extrahera vad det är som står ivägen för den önskade beteendet kan man göra en korrekt riktad spelifiering. Precis som Fogg beskriver i sin beteendemodell, finns det tre faktorer som leder till beteendeförändring. Vet man exakt vad det är som förhindrar användarna att utföra det önskade beteendet kan man analysera vilken av dimensionerna som är mest effektfullt och kostnadseffektivt att angripa. Identifierar man hindren kan man dessutom göra ett mer informerat val om vilka aktiviteter som bör involveras av spelifieringen.

Analysera dina användare (spelare)
Människor är olika och motiveras av olika saker. Vissa kanske tycker det är roligt att samla på badges medan andra tycker det är roligare bygga ett social kontaktnät. Det finns många motivationsteorier om hur man kan klassificera människor efter motivation. Den vanligaste inom gamificaiton är Bartles fyra spelartyper. Men det finns även andra aspekter, exempelvis hur mycket tid målgruppen ha att lägga på spelet, hur mycket “TV-spel” det kan andas utan att verka oseriöst, o.s.v.

Fokusera kring ett fåtal aktiviteter
Precis som du kan läsa under grunderna till gamification är spel uppbyggt av en feedback loop där man gör en aktivitet, ett resultat bestäms av strukturen som sedan kommuniceras tillbaka till användaren. För strukturera sin spelifiering är det viktigt identifiera ett fåtal, centrala, aktiviteter som går i linje med de mål man satt upp. Det är även viktigt att dessa aktiviteter ger ett kvantifierbart resultat och att de är motiverande från början (som nämnts ovan är spelifierings uppgift att katalysera motivation). Här får man även vara försiktig eftersom extrinsik belöning tenderar att ta bort motivationen för aktiviteter som redan är intrinsikt belönande. Det har visats många gånger att den effekten existerar. Ett exempel är när man försökte få småbarnsföräldrar att komma i tid till att hämta sina barn på dagis. För att ändra beteendet införde man böter för att komma sent. Den moraliska motivationen att komma i tid ersattes av en monetär belöning och effekten blev att försäldrarna kom ännu senare eftersom man kände att man kunde “betala” för att komma sent. I detta fallet var pengar helt enkelt mindre värd än ens moraliska värderingar. Därför gäller det att tänka två gånger så att en spelifiering inte får negativ effekt.

Välj mekanismer och ta fram en design
När aktiviteten är bestämd och spelartypen definierad är det dags att välja och designa syftesenliga spelmekanismer. Det är viktigt att tänka på använda sig av kompletterande spelmekanismer för att skapa en upplevelse som både är kortsiktigt och långsiktigt engagerande. Poäng, till exempel, tenderar att ge kortsiktigt engagemang medan levels och badges motiverar långsiktigt. I praktiken innebär det att ha både korta och längre feedback-loopar. Glömmer man att implementera mer djupgående och långsiktiga spelmekanismer kommer spelet inte att utvecklas i takt med att spelaren utvecklas och upplevelsen kommer därför att bli tråkig.

Glöm inte heller grunden till varför spel är motiverande som redovisas här. I alla spelmekanismer som väljs och anpassas är det viktigt att inte glömma att spelaren måste känna autonomi och att de val som görs är meningsfulla!

Iterera
Ingen speldesign är rätt från början. Och trots den uppsjö av forskning som gjorts på mänsklig motivation och beteendevetenskap kan individens faktiskta beteende vara oväntat och många gånger omöjligt att förutsäga. För att få till en bra upplevelse krävs det att man är flexibel i sin design så att man kan testa spelifiering i flera iterationer. Första utkastet kan till och med vara i pappersform för att se om det man skapar faktiskt är tilldragande.

Glöm inte att det skall vara roligt
Det är viktigt att inte glömma att spel i grund och botten är designade för att vara roliga och missar man att beakta den delen när man lånar element från spelvärlden går poängen förlorad. Mekanismer och speldynamiker är bara en del av upplevelsen. Exempelvis kan inte poäng och badges utgöra ett mål i sig utan skall verifiera och kommunicera att man utfört en aktivitet som är motiverande i sig. Resten handlar om att skapa en känsla vilket är en kreativ designfråga som kan involvera allt från bilder till ljud.

 
This entry was posted in Implementera gamification. Bookmark the permalink.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

*

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>